I was born that way

Ni som känner mig vet hur klumpig jag är. Jag brukar lyckas med det mesta, allt från att spilla ut grejer till att ramla och slå mig, vilket var precis vad jag lyckades med i igårkväll. Skyndade mig ner i tunnelbanan för att hinna med nästa som skulle gå och ute var ju vädret inte det bästa direkt. Det regnade så jag var rätt så blöt, speciellt om skorna. Det var blött på perrongen också och ja.. helt plötsligt hade jag halkat och låg där med en snevriden fot. Satan vad ont det gjorde, och PINSAMT var det också. Jag var helt själv utan någon jag kände och dessutom gjorde det så ont.

Som tur var så är jag ju tidspessimist också, så jag hann med tunnelbanan i alla fall. Men jag förstår verkligen inte hur jag alltid lyckas med sånt här...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0