Jag lever inte riktigt än

Jag har fortfarande inte vaknat upp riktigt tror jag. En underbar vecka med brudarna. Känns som man aldrig riktigt var nykter på Kos, känns som allt va kaos, allt var galet, allt var underbart. Det var riktigt sorgligt att säga hej då till människorna igår. Som Big Papa sa: "You are crazy and I am gonna miss you". 
 
För att göra en kort sammanfattning av resan:
Awesome, jättekonsitgt, varför inte? Vi är ju trots allt på kos, true story, please don't stop the music, okänd, ceasar, käften, va saru saru?

Men jag ska inte deppa, om en månad och 11 dagar blir det England, ett nytt äventyr. Nu ska jag bara se till att bli av med Kos-sjukan som alla turister verkade ha fått, hosta, feber och halsont. Sen blir det jobb, en massa jobb i Augusti. Sen kör vi bara. Jag fyller 20 om en månad. Det är nu livet är som bäst.

Cheers!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0