Sjuka människor.
Vad är det med dagens samhälle och psykiskt störda människor? Är så stor del av befolkningen sjuka i huvudet eller har jag bara otur och råkar ut för dem alla?
Det är snart dags att kontakta Robert Aschberg och Grannfejden känner jag. I flera år har detta pågått. Det började med att min hund blev biten av en rottweilertik på gatan, sedan dess är ingenting sig likt. Min vovve är livrädd för de flesta tikar, vilket resulterar i att hon gör utfall när de passerar. Vi har otur som bor på en gata där varannat hus har hund...
Längst ner på gatan bor en familj, eller, vet inte ens om jag vill kalla det "en familj", tror snarare att det är ett psykhem. Inte en enda kotte i det huset är frisk, hemskt sorgligt. Det enda som har "hänt" är att min hund har skällt på deras hund när vi passerat och de har därför varit tvugna att koppla sin hund. INGENTING annat. Trots detta har denna familj alltid avskytt mig. De sprider rykten på gatan om att jag skulle ha stängt in min hund i förrådet och sedan låtit henne sitta där och yla i timmar?
Kvinnan i huset som är värst går och säger högt till sina barn närjag kommer: "Där kommer hon med den där farliga hunden". Dessutom, ALLTID när de ser mig, både hon och hennes man så spärrar de upp ögonen och ger en såndär läskig blick som bara psyksjuka kan göra. Denna blick förföljer sedan mig tills jag inte längre kan bli sedd. De kan cykla förbi,stirraoch sen vända sig om bara för att stirra ut mig.
Nyss passerade jag kvinnan med bilen, och hon gav mig den läskigaste blicken jag någonsin fått.
Själv försöker jag bara ignorera dem, kollar aldrig åt deras håll. De försöker bara terra mig och ber sina barn att hälsa på mig sådär äckligt jobbigt. Jag svarar inte ens, tycker det e bättre än att ge dom den respons de är ute efter. Folk kan inte bara behandla mig som de vill.
Fitthoran har ju dessutom dragit med sig grannarna mittemot mitt hus på detta.. Labrador-klubben liksom, fattar inte att min terrier är rädd av en anledning plus att hon har dålig syn och detta även påverkar en hel del. Nej, labradorklubben, dom kan allt om hur man fostrar hundar och försöker läxa upp mig och säga hur jag ska göra med min hund. Tack idioter, men jag vågar inte ens lyssna på er, ni kanske smittar.
Är så förbannad, spyr på dem!
Det är snart dags att kontakta Robert Aschberg och Grannfejden känner jag. I flera år har detta pågått. Det började med att min hund blev biten av en rottweilertik på gatan, sedan dess är ingenting sig likt. Min vovve är livrädd för de flesta tikar, vilket resulterar i att hon gör utfall när de passerar. Vi har otur som bor på en gata där varannat hus har hund...
Längst ner på gatan bor en familj, eller, vet inte ens om jag vill kalla det "en familj", tror snarare att det är ett psykhem. Inte en enda kotte i det huset är frisk, hemskt sorgligt. Det enda som har "hänt" är att min hund har skällt på deras hund när vi passerat och de har därför varit tvugna att koppla sin hund. INGENTING annat. Trots detta har denna familj alltid avskytt mig. De sprider rykten på gatan om att jag skulle ha stängt in min hund i förrådet och sedan låtit henne sitta där och yla i timmar?
Kvinnan i huset som är värst går och säger högt till sina barn närjag kommer: "Där kommer hon med den där farliga hunden". Dessutom, ALLTID när de ser mig, både hon och hennes man så spärrar de upp ögonen och ger en såndär läskig blick som bara psyksjuka kan göra. Denna blick förföljer sedan mig tills jag inte längre kan bli sedd. De kan cykla förbi,stirraoch sen vända sig om bara för att stirra ut mig.
Nyss passerade jag kvinnan med bilen, och hon gav mig den läskigaste blicken jag någonsin fått.
Själv försöker jag bara ignorera dem, kollar aldrig åt deras håll. De försöker bara terra mig och ber sina barn att hälsa på mig sådär äckligt jobbigt. Jag svarar inte ens, tycker det e bättre än att ge dom den respons de är ute efter. Folk kan inte bara behandla mig som de vill.
Fitthoran har ju dessutom dragit med sig grannarna mittemot mitt hus på detta.. Labrador-klubben liksom, fattar inte att min terrier är rädd av en anledning plus att hon har dålig syn och detta även påverkar en hel del. Nej, labradorklubben, dom kan allt om hur man fostrar hundar och försöker läxa upp mig och säga hur jag ska göra med min hund. Tack idioter, men jag vågar inte ens lyssna på er, ni kanske smittar.
Är så förbannad, spyr på dem!
Kommentarer
Trackback
