Två blondiner - En blogg

När jag var liten gick jag på ridskola i några år. Det som fick mig att sluta var rädsla. Under en ridlektion fick jag rida en liten shettis som var cirkushäst sedan tidigare, så det var väldigt noga med hur man hanterade den, då fel tecken kunde betyda cirkuskonster. Detta fick mig att bli lite nervös, så när vi travade så skumpade det så mkt att jag trodde jag skulle ramla av. Hästen måste ha känt av min rädsla för den skenade iväg, sprang skitfort runt i ridhuset och stannade först när en annan häst stod i vägen. Jag var helt säker på att jag skulle dö när jag flög över huvudet på hästen och landade precis bakom hästen framför. Men jag överlevde, haha. Fick lite ont i revbenen och på andra småställen, värre än så blev det inte. Dock blev jag livrädd för att rida efter detta, så jag slutade på ridskolan.

Några år senare vågade jag mig upp på hästryggen igen, då jag fortfarande kände mig hyffsat trygg på stora hästar eftersom de inte skumpar lika mkt. Denna gång upptäckte jag dock att jag var allergisk, typiskt.

Men nu på island ville jag verkligen rida islandshästar så kirrade lite allergipiller och så red vi där i det vackra landskapet, det var supermysigt! Nu ska jag dra med mig pemelie och rida i sommar, för tro det eller ej, hon har aldrig ridit!

Den supersöta hästen jag fick rida :)